SVT:s dokumentär ”Älska mig för den jag är” om Josefin Nilsson och hur hon misshandlades av en sin ex-pojkvän har berört många.
Och många undrar också: ”Hur kan han få jobba kvar på Dramaten?”
Vi passade vidare frågan till Georg Frick, specialist på praktisk arbetsrätt.

– Det här är ju en förskräcklig händelse, det är jag den förste att hålla med om. Problemet blir ju ur en arbetsrättslig arbetspunkt att dels är det en händelse som härrör sig sedan 90-talet så att oavsett graden av allvar så är den ju i arbetsrättslig mening preskriberad. Arbetsrättsligt finns det inget man kan göra idag åt en händelse som hände på 90-talet. Hade arbetsgivaren velat ta upp detta hade man behövt gjort det då, senast två månader efter att domen trätt laga kraft. Nu är man mer än 20 år för sent ute.
Hur tror du att det kommer att sluta?
– Den här skådespelaren är ju 71 år i dag och jag vet inte exakt hur deras anställningsavtal ser ut på Dramaten. Men är man 71 år så har man ju oftast en visstidsanställning eftersom man är över 67, och då är man ju inte tillsvidareanställd. Då är det så att det är ingånget avtal som gäller, och han får vara kvar under den tid man har kommit överens om. Sannolikt får de väl göra en form av överenskommelse med den här personen, jag tror det landar där.
Om det hade handlat om en yngre person som är tillsvidareanställd, hur hade det sett ut då?
– Då behöver arbetsgivaren ha saklig grund för uppsägning. I det här fallet på grund av personliga skäl. Men i det här fallet kvarstår faktum att det är en sak som ligger 20 år bak i tiden. Det är dessutom en händelse som arbetsgivaren har vetat om. Det hade varit en helt annan sak om de inte hade vetat om detta.
Om man som arbetsgivare har en anställd som till exempel misshandlar sin fru och blir dömd för detta, något man inte tycker känns bra, hur ska man hantera detta?
– Utgångspunkten arbetsrättsligt är att vad den anställde gör på sin lediga tid har inte arbetsgivaren med att göra. Däremot så är det ju så att om den händelsen kan skada förtroendet i anställningen, till exempel om det gäller en polis,  då skulle arbetsgivaren kunna resonera att detta är en förtroendefråga som är så allvarlig att det rimligen borde kunna leda fram till skiljande från anställningen. Skulle det däremot vara en person som jobbar på kontor eller klipper gräsmattor och inte har en förtroendeställning då är ju det hög sannolikhet för att arbetsgivaren inte kan agera utifrån en arbetsrättslig utgångspunkt i det läget.
Om man som kollega inte vill arbeta med till exempel en hustrumisshandlare, har man rätt att göra det då?
– Kort svar – nej. Den anställde får inte vägra utföra arbete. Men man kan ju se det som att arbetsgivaren får ett arbetsmiljöproblem kring hur trygghet och trivsel är på arbetsplatsen. Så det är möjligt att man skulle kunna resonera kring det ur den synvinkeln. Men att arbetsvägra är inte möjligt.

Georg Frick är expert på praktisk arbetsrätt och håller i Kunskapsgruppens utbildning i Arbetsrätt. Läs mer om den här