Kristina om kursen Ledarskapsutveckling för chefer
Att som chef ha en grupp som man tycker om att vara med är en ynnest. Så är det för Kristina Hörnqvist som är arbetsledare i Valdemarsviks kommun:
– Jag älskar det här gänget. Jag tycker att det är så roligt när det blir måndag igen, att jag får komma hit och träffa dem. Mitt goa gäng.
Kristina har arbetat som arbetsledare på gatu- och fastighetskontoret i Valdemarsvik i två år. Innan det har hon jobbat som chef i Västervik. Hon har gått en ledarskapskurs tidigare, 2008 och kände att det var dags att fräscha upp kunskaperna. Därför gick hon Kunskapsgruppens kurs Ledarskapsutveckling för chefer.
– Jag kände att jag behövde en uppdatering och om inte annat så får man liksom en kick och ny energi när man går en sådan här kurs. Och även om inte allt är nytt som man lär sig på kursen så är det bra att bli påmind om saker som har hamnat långt bak i minnet, säger Kristina.
”Nu sållar jag mer vad jag lägger energi på”
Kursen leds av organisationspsykologen Jessica Neijlind som själv har praktisk erfarenhet av att vara chef. Något som gör att hon kan kombinera teoretisk kunskap från om vad forskningen säger med verkliga händelser.
– Hon är en jättebra kursledare. Det hon sa var lätt att ta till sig och så bjöd hon på sig själv och gav bra exempel på det hon pratade om. Det är ju ofta de exemplen man bär med sig efteråt. Och det är ett bra upplägg på kursen. Det tilltalar mig jättemycket att man började med den psykologiska faktorn; hur vi som människor fungerar, vad vi triggas av och vad vi mår bra av. För att sedan gå in på mera handfasta exempel.
Har du ändrat dig på något sätt efter kursen?
– Jag tror att jag sållar mycket mer i vad jag lägger energi på. Tidigare har jag varit lite för ambitiös när någon kanske har sagt rakt ut i gruppen att ”det här är för jävligt!” om någonting så har jag tänkt direkt att ”ja, det här måste jag fixa, så kan vi inte ha det.” Vissa av de grejerna är väldigt energikrävande och inte alls nödvändiga. Så det har jag blivit mycket duktigare på att låta vara. Jag behöver inte vara så superambitiös på alla ärenden. Jag behöver inte springa på alla puckar liksom.
Hur skulle du beskriva dig själv som chef?
– Jag är nog den som finns där och leder de andra, men jag är ju absolut inte experten. Det är det ju de som är. Är det något som händer så löser de det själva.
– Och så hoppas jag att de känner sig trygga och kan komma in och prata med mig om det skulle vara något, och så känns det verkligen.
Något du vill tillägga om kursen?
– Ja, jag är jättenöjd med den. Känner mig liksom tillfreds när jag åkte därifrån och det kändes bara jätteskönt att ha gått den.
UTBILDNINGEN FÖR DIG SOM VILL HITTA RÄTT I DITT LEDARSKAP!
Vår kurs Ledarskapsutveckling för chefer lär dig som gått från högpresterande medarbetare till chef hur du kan bli bättre på att leda, delegera och ge feedback.
Snack om annat med Kristina Hörnqvist
Bor? I en liten by som heter Helgenäs. Den ligger vi en havsvik 20 minuter söder om Valdemarsvik. Hela byn drar upp rullgardinen på morgonen och tittar ut över havet. Det är en riktig energiboost.
Familjesituation? Det är jag och en sambo, och så stora barn och barnbarn. Totalt sex vuxna barn och 12 barnbarn, så det är lite att hålla reda på när det gäller födelsedagar och så.
Uppväxt? Jag är uppväxt i södra Lappland. En by som heter Klippen och ligger 13 mil från Umeå. Jag är lite halvt same. Vi flyttade till Enköping när jag var 10 år och fanns industrijobb där. I Lappland bodde vi långt ute i skogen och var skogsbönder. Vi handmjölkade korna och körde åkrarna och potatislanden med häst. Ganska häftigt att man har fått uppleva det. Vi har ju fortfarande gården kvar, jag och min bror, så jag är där då och då. Det är liksom hemma fortfarande. Och det samiska ligger rätt så nära mig, det finns där i hjärtat på något sätt.
Typisk jobblunch? Matlåda med gårdagens rester.
Dricker helst? Jag är en riktig gin-nörd och nu har jag snöat in på svensk gin, så det är det är mitt fredagsmys. Svensk god gin och någon spännande tonic till den.
Vad har vi för spännande giner från Sverige då? Det finns massor. Jag tänkte ett tag att jag ska ta mig igenom de svenska ginerna, men alltså det börjar bli 500-600 så det är omöjligt. Men jag tycker väldigt mycket om de norrbottniska ginerna, de är bra. De från Norrbottens destilleri till exempel.
– Det är väldigt intressant också för det finns inga destillerier i Västerbotten där jag kommer ifrån. Det tror man kommer av att Västerbotten sedan gammalt har en väldigt, väldigt starkt frikyrklig tradition. Du vet det här med att man ska inte dricka sprit och så. Och det är lite spännande att det lever kvar.
Har du något boktips? Just nu är jag på sista Millenium-boken ”Havsörnens skrik”. Jag tycker den är bra. Det märks att det är Karin Smirnoff som har skrivit den. Man känner igen miljöerna från hennes tidigare böcker. Den utspelar sig i Norrbotten och Finska lappmarken
Vad tittar du på? Jag tittar typ aldrig på tv. Jag är urdålig på det.
Vad är det roligaste med ditt jobb? Att man aldrig vet hur dagen kommer att se ut. Och sen är det ju gänget. Alltså, jag älskar ju det här gänget, det gör jag. Jag tycker att det är så roligt när det blir måndag igen. Jag får komma hit och. Träffa dem och. Mitt goa gäng, mina ”gubbar” säger jag fast det är några tjejer också.
Säg en bra låt: Poison med Alice Cooper, det är en sån här som kommer tillbaka hela tiden. Sen gjorde Miriam Bryant Ett sista glas himla bra i Så mycket bättre också.
Har du någon talang? Ja, jag är ju superbra på linedance! Jag leder en grupp på 17 personer som dansar här i Helgenäs. Vi kör även lite uppvisningar, när de tänder julgranen i Edsbruk eller när vi invigde nya badstranden – då kommer vi.
Vilken är den tråkigaste arbetsuppgifter du har? Det är fakturorna. Jag är ingen ekonom. Jag tycker det är dötråkigt.
Vilket var ditt första jobb? Då satt jag bakom en traktor och planterade jordgubbsplantor en hel sommar. Det var utanför Enköping. Det var rätt roligt. Det var ett gäng ungdomar som fick sitta där bakom en traktor med något slags hjul som vi stoppade in plantor i.
Hobby? Förutom gin och linedance så gillar jag att cykla mountainbike. Och jag cyklar till jobbet en dag i veckan från och med maj, det är 35 km.
Vem är din mest kända släkting? Patrik Hörnqvist kanske? Hockeyspelare som spelat i Djurgården och NHL.
Har du någon gång fått höra att du liknar en kändis? För länge, länge sedan var det någon som sa att jag var lik någon i Thelma & Louise. Har själv inte sett filmen.
Har du varit med om någonting du inte kan förklara? Ja, faktiskt. Det var jättelänge sen, när min syster blev gravid. Ingen visste om det, inte ens hon själv. Då ringde jag till min mamma sent på kvällen, klockan 22 kanske. Jag ringde aldrig henne så sent, och hon undrade varför jag gjorde det. Och då sa jag det att Yvonne väntar ju barn och hon har det rätt så besvärligt med blödningar och grejer hela tiden . Och mamma sa ju att ”hon väntar inte något barn”. Men det gjorde hon. Och hon hade jättebesvärligt hela graviditeten, blödningar och så.