Strandgårdens äldreboende om kursen Att leda andra utan att vara chef

På Strandgårdens äldreboende i Ellös är det fredagsbingo i samlingsrummet. En kvinna sitter vid kortändan av ett bord och snurrar en blå nättombola med numrerade korkbollar i. Hon fiskar upp en.
-56…, säger hon.

Deltagarna runt bordet tittar på sina brickor. Utanför fönstret är det en plusgrad och stora tunga snöflingor singlar ner över en grävskopa. Det är lätt att tro att här händer det inte mycket. Att här pågår verksamheten som den alltid har gjort. Men det är fel.

Strandgårdens äldreboende är pionjärer när det gäller att utveckla undersköterskerollen.

På Strandgården har man skapat en ny roll för undersköterskor

Idén kom för fem år sedan. Enhetscheferna på Strandgården märkte att väldigt stor del av deras arbetstid slukades av att sköta bemanning och andra operativa göromål. Tiden att arbeta strategiskt åts upp.
Istället testade man en lösning där man gav några undersköterskorna uppdraget att vara samordnande, och leda och fördela det dagliga arbetet på avdelningarna.

en karriärväg för undersköterskor

– Vi började i projektform i ett år och sedan utvärderade vi det, och det föll väl ut. Ungefär 85% ville behålla den här funktionen när vi utvärderade. Så efter det året har det blivit permanent och även spridit sig här på Orust. Så nu har alla särskilda boenden samo, och vi är även runt och föreläser i landet om det här, berättar enhetschefen Alexander Fåll som tillsammans med Ann-Christin Eriksson var en av de som utarbetade idén från början.
– Det blir ju också en karriärväg för undersköterskorna. Tidigare så blev du undersköterska men sedan var det liksom stopp där, och det är ju synd.
Som samordnande undersköterska, eller samo som man säger i dagligt tal, har man ett lönepåslag och jobbar heller inte lika mycket helg som en undersköterska. I samons roll ligger att arbeta med uppföljningsarbete, handleda kolleger och ha hand om den dagliga driften och bemanningen på avdelningen. Dessutom ansvarar man för HSL-mötena med sjuksköterskorna.
– Det enda de inte har är budgetansvar, arbetsmiljöansvar och verksamhetsansvar för det kan bara ligga på en chef, berättar Alexander.

Hur märker du skillnad i din roll efter att ni har börjat med SAMO, Alexander?
– Det är stor skillnad. Både det här med att det frigörs mycket tid. Men också att som chef är man ju iväg på en del saker utanför Ellös, och jag känner aldrig någon oro längre för att det inte flyter på på Strandgården. Jag vet att de löser det som kommer upp. Det är en väldig trygghet.
– Och sedan är det ju en stor skillnad på kvaliteten i verksamheten. Ni följer ju upp hela tiden med era medarbetare, den tiden har man inte riktigt som chef, säger Alexander och nickar mot Sussie Gadde-Stenhag och Jasmine Särehag som är två av Strandgårdens samordnande undersköterskor.

”Jag älskar det”

De har för sin del också upplevt ett lyft i och med sina nya roller.
– Jag har arbetat här i 30 år, berättar Sussie. Och när man har arbetat här så länge så har man ju haft den där ansvarskänslan redan innan. Men det känns jättebra att man har fått rollen formellt. Att det är tydligt att det är vi som har sista ordet, säger Sussie.
– Jag älskar det, jag tycker det är roligt att få struktur på själva arbetet och kunna vara en hjälpande hand till mina kollegor. Och också att kunna följa upp det arbete som vi gör och ha kontakten som man har med cheferna, sjuksköterskorna och läkarna, säger Jasmin som arbetat på Strandgården sedan 2017 och varit samo i två år.

Mycket uppskattat att gå utbildning

Strandgården fungerar lite som en plantskola. Undersköterskor har gått vidare därifrån till andra boenden och blivit samos där. I kommunen har man ett samo-nätverk där man byter erfarenheter i. Man träffas några gånger per termin och ser bland annat till att rutiner och dokument ser likadana ut i alla verksamheter.
För att stärka ledarskapet så gick alla tio samordnande undersköterskor Kunskapsgruppens kurs Att leda andra utan att vara chef.
– Det var verkligen uppskattat, berättar Sussie. Alla tyckte detta var superpositivt. På första mötet med nätverket efter kursen så var det många som sa att de var tacksamma för att de fick åka med på detta.

Vad tyckte ni var bra med kursen?
– Jag tyckte överlag att det var supernyttigt och få ord på hur jag ska leda, säger Sussie.
– Och även det här med konsekvenser och feedback, skjuter Jasmine in. Att man ska ge feedback på beteende. Inte bara säga ”bra jobbat idag!”, utan precisera varför man tycker att det var bra jobbat.
– Sedan var det bra att det var även andra yrkesgrupper på kursen. Både grävmaskinister och sådana som arbetade på universitet. Det var jättevärdefullt att bolla med dem och också upptäcka att de hade ungefär samma utmaningar som oss.

– Det pratade ni ju mycket om när ni kom tillbaka också, säger Alexander. Att det blev som en korsbefruktning mellan olika verksamheter. Att man kan lära av sådana från andra verksamheter.
– Jag tyckte också att det här med hur man hanterar att medarbetare kan tycka annorlunda och förstå deras verklighet, och att få dem att se min. Och sedan det här med grupputvecklingens olika stadier… Ja det var hur mycket intressant som helst. Och jag har aldrig gillat att gå i skolan, och gillar inte att på föreläsningar annars, så jag var orolig för hur detta skulle vara. Men kursledaren fångade verkligen upp mig och satt och antecknade massa i kompendiet vi fick, berättar Jasmine.
– Vi andra var chockade över att du kunde sitta still så länge, skrattar Sussie. Att få komma i väg så här i två dagar där det bara handlar om att utveckla sig inom ledarskap är verkligen värdefullt.