Ett feelgood-boktips du behöver i dessa tider
Ja, detta är en fråga man kan ställa sig just nu, inte minst med tanke på rådande läge på östfronten.
Och det är en fråga som man har ställt sig genom tiderna.
Det finns två läger. Det är Team Hobbes som stöttar filosofen Thomas Hobbes tankar om att människan i sin naturliga form är elak, ogin och krigisk och att det är civilisationen som gjort oss just civiliserade. Och när det tunna lagret av civiliserad fernissa försvinner kommer vi att bete oss som de primater vi verkligen är, menade Hobbes och fick stöd av bland annat Richard Dawkins i boken ”Den själviska genen” som kom 1975.
På andra sidan finns Team Rosseau. De tyr sig till den franske filosofen som menade att människan är i grunden god och att det är civilisationen som gjort oss elaka, ogina och krigiska. Och nu har jag precis läst en fantastiskt bra bok som argumenterar för att det är Team Rosseau som har rätt.
Boken får högsta betyg
Den heter ”I grunden god: en optimistisk historia om människans natur” och är skriven av holländaren Rutger Bregman. Och det är inte ofta jag delar ut femmor i betyg, men den här får en.
Och den ger en chansen att göra precis det man vill i tider som dessa: Att få duscha sig mentalt i väl underbyggda argument och trovärdig forskning som visar att vi människor (på gruppnivå och innerst inne) vill göra gott. Vi är generösa, vi samarbetar, vi vill varandra väl.
Tre exempel från boken
Tre grejer från boken som gör att du fattar lite mer vad den handlar om:
– 1939 var Churchill och resten av England övertygade om att när tyskarna började bomba London skulle invånarna få panik. Den starkes lag skulle gälla och folk skulle fly hals över huvud, kaos skulle utbryta. Vad hände? Det var ”keep calm and carry on” som gällde. Folk höll samman och tog det lugnt. Självmord, våldtäkter och andra liknande brott sjönk.
– Flugornas herre kom 1954 och William Goldings bok togs länge som en intäkt för hur det går om vi hamnar i vårt naturliga tillstånd. Det blir konflikter, våld och allmänt dystopisk stämning där den svage går under. Men Golding var en djupt deprimerad människa och hans bok har inget med verkligheten att göra. Det finns dock ett liknande scenario som hänt i verkligheten. Sex stycken pojkar led skeppsbrott på en avlägsen ö där de levde tillsammans i 15 månader. Hur det gick? Solskenshistoria. Samarbete, konfliktlösning etc blomstrade.
– För er som läst åtminstone två böcker i genren populärpsykologisk litteratur har garanteratPhilip Zimbardos fångvaktarexperiment från 1971 dykt upp (tillsammans med marshmallowstudien det vanligaste referensobjektet i den här typen av böcker). I det experimentet gjorde Zimbardo en grupp elever till fångvaktare och en annan till fångar och resultatet blev att fångvaktarna snabbt blev riktiga sadister när de blev tilldelade den här rollen. Detta skulle visa att vi har lätt att bli onda om vi bara får chansen. Bregman smular dock sönder den här studien och visar att den var fabricerad. I normala fall händer inte alls mycket i en sådan här situation. Folk börjar typ att fika.
SÅ vill du ha ett motgift till eländet i världen, läs den här boken. Det kommer att göra dig gott.
Fredrik bankler
Utbildningsansvarig
fredrik.bankler@kunskapsgruppen.se
031 – 22 24 55 / 0765-424 396