Kunskapsgruppen utreder: Varför tycker vi att det är olika varmt i kurslokalen?
En sak som har slagit oss under alla år som utbildningsarrangörer är deltagarnas olika upplevelser av temperaturen i kurslokalen.
Enligt våra, ovetenskapliga, undersökningar så tycker i snitt cirka 20 det är för varmt 60 % lagom och 20% för kallt.
Varför är det så?
Vi hörde efter med läkaren och föreläsaren Nils Edelstam för att reda ut saken.
Varför tycker vi det är olika varmt trots att vi är i samma lokal?
-Det kan bero på en massa olika saker. Om man till exempel fryser så kan ju det påverkas av aktivitetsgrad innan och under kursen, hur mycket man har ätit och hur mycket underhudsfett man har.
Hur ska man klä sig?
– Är man lite freak tänker man på att ha yllestrumpor, ja även på sommaren, de samlar mindre fukt och värmer bra. En tröja eller jacka att ta på och av är förstås smart också.
– En kopp varm dryck finns ju oftast och man kan värma händerna på koppen! En kul studie visade förresten att om man håller en kopp varm dryck blir man vänligare inställd till den person som sitter framför en, någon slags hormonell effekt.
Men är det inte så att alla har en ”personlig temperatur”? Hade en lärare som gick bara i kortärmad skjorta även på vintern (utan mycket underhudsfett), och då trodde vi att han hade en högre temperatur än oss andra. Stämmer inte det?
– Visst har vi olika temperaturer, men mycket av det är en upplevelse. Många tycker det är obehagligt att frysa, andra tycker inte det. Jämför vad olika det är med hungerskänslor, några bryr sig inte och andra blir panikslagna redan innan de blir hungriga….
– Sedan finns det en komponent till. Om vi är så kallat metabolt flexibla, det vill säga om vi kan bränna av vårt fett, och inte bara ta vårt glykogen som bränsle, är vi mindre känsliga både för hunger och låg temperatur. Eftersom vi ständigt fyller på med mat och kolhydrater och har det lagrat som glykogen i muskler och lever behöver vi inte ta av våra fettreserver. Vi kan då tappa vår förmåga att använda fettet som energi, och vi blir då hungriga om vi inte alltid fyller på med mat.
Ok, finns det något man kan göra för att hjälpa kroppen bränna fett då?
– Om vi tränar på att använda fett som bränsle, till exempel inte äter frukost, så kallad 16:8 fasta, (16 timmar utan mat, två mål under de återstående 8 timmarna) tömmer vi glykogendepåerna innan vi äter igen. Då kommer vi ganska snabbt att kunna använda vårt fett som energi snabbare än om vi äter hela tiden, vilket vi ofta gör på konferenser…
Vi tackar för det här utförliga svaret och tipsar väl ändå de som inte vill börja med 16:8-metoden att helt enkelt ta på sig något som går lätt att ta av och på för att reglera kroppstemperaturen på kursen:)
Fredrik bankler
Utbildningsansvarig
fredrik.bankler@kunskapsgruppen.se
031 – 22 24 55 / 0765-424 396